Undrar hur många brev eller blogginlägg jag under de sista åren påbörjat på det viset? Men det är ju så starkt det jag känner för er. Älskade ungar. Så starkt och självklart. Och det gör mig så liten och rädd för att höra fel. Att inte ta hand om er på bästa sätt, att inte kunna göra er starka nog, trygga, självständiga. Jag önskat inget annat och jag försöker se vad jag varje dag kan göra för att stärka er samtidigt som ni måste få gå ut i världen på egna premisser och erat eget sätt. Älskade ungar .

Är perfekt att börja semestern med. Måste se om jag inte kan hitta ett bra recept och testa att göra egna.

Mamman gick på semester ifrån jobbet i fredags men en helg med beredskap sabbar semesterstämningen helt klart. Idag har vi inte gjort allt för mycket. Mormor o morfar var här och grillade med oss, kidsen lekte ute o badade i grannens pool. Mamman är mest trött. Så förbannat trött. Tur det är ledighet på måndag utan beredskap och provtagning på onsdag

för tredje gången var det idag dax för simskola. Något som de små trollen verkligen verkar att gilla.

barnen har fått lördagsgodis och sitter vid tvn och tittar på film inne i lekrummet.

Filippa kråmar sig i soffan och frågar sin broder:

- Tycker inte du att jag är en riktig prinsessa?

Adrian ( mindre road) – Inte egentligen, men säg ingenting till mamma.

I år har vi inte jättemånga planer men en del ser vi fram emot otroligt mycket.

Till mars skall vi för första gången som familj åka och åka skidor. Det har vi inte gjort på otroligt länge.  Mamman har inte åkt skidor på säkert 12 år och pappan var nog sist iväg 2003. Vi åker tillsammans men en annan barnfamilj som vi tycker mycket om. En vecka i Branäs ser vi framemot, även om det blir kostsamt med skidskola för hela familjen utom pappan

I sommar så planerar vi för flera omgångar av husbilssemester. Kanske en tur uppåt landet, vi är lite sugna på smögen första omgången på semestern, gärna en omgång till Danmark och Legoland men det blir utan husbil i sådanna fall eftersom det kostar för mycket att ta med den över bron. Den är nämligen 6 cm för lång.  Vi skall åka en tur till Gotland även i år runt medeltidsveckan.  Och denna gången hoppas vi kunna stanna i 2 veckor. Först tillsammans med mormor och morfar och sedan skall ett annat par av våra vänner ev komma över och campingsemestra med oss i en vecka. Underbart. Man bara pirrar av glädje vid bara tanken.

Ev en tur till sommarstugan med, men det är inte säkert.

 I höst planerar vi för en tripp ned till lägenheten i Spanien. Och så fyller ju morfar 60 år så klart.

Bortsett från det så blir det inga stora händelser 2011. Troligtvis blir det ett sådant här mellanår som kommer vara fyllt av spännande nyheter och utmaningar men inga större livsomvälvande händelser. Vi planerar att jobba färdigt på att renovera huset och därefter leta vidare efter drömhuset. Vi står kvar i tomtkön och håller tummarna för att det dyker upp en fin tomt som passar oss för att bygga ett litet hus på. Annars så kanske ett litet hus med en stor tomt som vi kan bygga ut på.

Det har varit ett hyfsat innehållsrikt år. Inte som vissa tidigare år både på gott och ont men fullt tillräckligt.

I år har :

Samuel slutat tredje klass på byskolan här strax intill och börjat i fjärdeklass på slottsjordsskolan inne i stan. Därmed blev han bussbarn precis som man själv var som liten. Först tyckte vi det var jättejobbigt att acceptera att han skulle bussas så långt och mitt inne i centrala stan. Men han fick världens mest fantastiska lärare som skall följa honom åtminstonde de tre närmsta åren. Det är vi så otroligt tacksamma för.

Annars så fortsätter han med sin innebandy för HIBK och trivs bra.  Han har gått över till storlek 152 i kläder ( minst ) och har stlk 37-38 i skor. Det kommer bli en stor kille Främsta intressena är datorer, han har blivit duktig på att spela både på datorn och på sitt Wii som han sparade ihop till för ett par år sedan. I november renoverade vi hans rum som nu har blivit lite större och fått en ny ingång på ett annat håll. De blå väggarna blev grå och svart/silvriga när han själv fick bestämma färger och tapeter. Han börjar bli stor. Läser mycket och är duktig på engelska.

Adrian har börjat i femårsgruppen på dagis. Då får de gå undan ett par timmar under dagen bara 5 åringarna och äter för sig själva i ett speciellt rum. Det är stort för dem när de får börja i femman. Han är glad och aktiv kille som pratar gärna och mycket. Väldigt verbal. Han har redan börjat snappa upp en hel del engelska ord och skriver sitt namn tydligt. Kan de flesta bokstäverna i alfabetet men har inte börjat sätta ihop dem till tydliga ord. Han leker helst med Samuel eller med kompisar som är lika aktiva som han själv och gärna ett par år äldre. Spelar gärna både på någon iphone eller dator och är rätt duktig på att manövrera storebrors wii.

Han drar nu storlek 122 i kläder och ca 29 i skor.

Filippa, lilla gullettjejjen, lillasyster, hon ligger inte långt efter sin storebror hon. Hon kämpar och kämpar för att komma ikapp Adrian och säkerligen även Samuel på sikt. Hon kan lite engelska ord och när storebror försöker ptata engelska så vill hon göra det samma. Lika verbal som sin bror även om Adrian är mer underfundig. Hon är en kreativ själ, sjunger och ritar och klipper och klistrar. Hon massproducerar teckningar, halsband, kort och alla möjliga andra grejjer. På hennes rum har vi gjort ett litet cafe i en hörna som hon älskar att leka i. Favorit filmerna är winx och barbie och hennes favorit docka heter Olivia och är en baby born. I år har lilltjejjen börjat visa intresse för att sminka och fixa till sig. När vi var i London förra året så fick hon sitt första nagellack och sedan dess så älskar hon att måla naglarna, sminka sig, sätta på sig smycken och vara princessa. Roligt är dock att hon lika gärna timmen senare kan klä sig i storebrors jogginbyxor och klättra rakt upp i största snöhögen för att klabba ned sig och leka krig.

Lilltjejjen drar mellan storlek 104 -110 och har ca storlek 28 i skor.

Även pappan började om vid skolbänken i år. Ett tvåårigt program med inrikting på it forensik, dvs datasäkerhet hoppas vi skall kunna erbjuda en ny karriär. Och även om plånboken är mera tom nu när vi lever med studielån så är det ju skönt att ha en gladare pappa hemma. Och ett och ett halvt år till kommer förhoppningsvis att gå jättefort och leda till ett bra mycket bättre jobb än idag.

Mamman jobbar kvar på barnmorskemottagningen, trivs bra, jobbar heltid men skulle gärna jobba lite mindre. Dock går det ju inte riktigt ihop ekonomiskt numera men tanken är att hon skall kunna jobba mindre när pappan slutat skolan. Något som alla ser fram emot.

Under året så har vi införskaffat vår första men förhoppningsvis inte sista husbil. Premiärturen gick till High Chapparal och där stannade vi på campingen en natt. Därefter drog vi till Gotland och stannade en vecka, vilket var helt otroligt underbart. Alla längtar efter att våren och sommaren skall komma så att vi kan ta fram husbilen igen.

Nu ser vi fram emot nya utmaningar. Välkommen 2011.

Jag ligger massa back märker jag, men med feber, kräksjukor, pappa som inte mått riktigt bra, fortsatta renoveringar, julfirande och allt möjligt annat som kan komma emellan så har tiden gått för fort. Dock hag jar massvis med kul bilder och anekdoter från julen och fylledagar som kommer att fyllas på i efterhand.
Passar härmed på att önska gott nytt 2011 nu när vi lämnat 2010 bakom oss och ser fram emot nya spännande utmaningar 2011.

Det blev en bra julafton i år med. Tänk att det ändå allt som oftast blir det trots att inte allt är förberett som sig bör.

Mamman hade gjort iordning en liten skattjakt innan hon gick och la sig på kvällen innan julafton och i varje barns strumpa fanns det en liten lapp från tomten med en ledtråd på, men av någon anneldning så hade nog barnen glömt bort att det var julafton så de sov jättelänge. Vaknade runt 9.30-10.00 och missade julstrumporna totalt. Men sen blev det full fart när de sprang runt i huset i jakt på nästa ledtråd. Tillslut hittade de sina julstrumpe skatter i skattkistan på ovanplan.

Sen ned, göra frukost, vi vä’rmde minibaguetter i ugnen och myste tillsammans vid frukostbordet. Runt 12 åkte vi till mormor och morfar där det serverades den danska julskinkan som vanligt. Oldemor och Theresa var på plats. Efter maten serverades den klassiska gröten med mandel i. Alla letade efter mandeln utom Loppan som undrade varför Henkan kladdade så med gröten. Han sa till henne att han letade efter en mandel och den som fick mandeln fick mandelgåvan av tomten. Jaha sa Loppan,  jag fick ingen mandel men jag fick en nöt. Men den åt jag upp.

Vi stannade till efter Kalle Anka och efter det så åkte vi hem för att förbereda för kvällen.

Det blev ett härligt smörgåsbord med bara julfavoriterna, det var inte direkt så att någon var hungrig efter all annan julmat som vi stoppat i oss. Efteråt så dukade vi av maten och fram med godisbordet. Och julklapparna så klart.

Då ekonomin är mer begränsad iår hade vi bestämt att vi skulle lägga mindre pengar än vanligt på just julklappar. Ändå var julklapps högen högre än förväntat till allas förtjusning.

Så det var tre trötta kids som somnade sent på julafton efter att ha testat , provat och lekt med sina nya presenter.

Så idag blir det bara vila, slappa och njuta. Av juldagens stilla ro (medans kidsen är fullt upptagna med sina julklappar) och  som tur är en till ledig dag innan det skall jobbas.

Det började natten mellan tisdagen och onsdagen. Adrian vaknade till och jag hörde någonstanns långt borta ett ulkande inne ifrån hans rum och visste genast vad det handlade om. Han hade kräkts ned säng, matta, golv, leksaker osv osv. Bara lukten får ju en att vilja börja gråta.

Han kräktes massa gånger den natten och jag ringde till jobbet som genast sa att jag skulle vara hemma resten av veckan. Och en jäkla tur var väl det. För på torsdagskvällen började Filippa att kräkas och natten mellan torsdagen och fredagen var det min tur. Mikael och Samuel är just nu de enda som är friska.

Stackars Samuel, hela hans kalas helg har ställts in, och stackars mig. Jag är så jäkla trött att hälften vore nog.